Jag slutade skriva för att mina mamma var väldigt sjuk och jag hade aldrig något positivt att skriva, så då sket jag helt enkelt i det. Men grejjen var den att hon vart sämre stegvis, och ganska snabbt. Den 31/3-07 klockan 12.26 så gick min mamma bort, och sedan dess har allt förändrats. Inget kan tas tillbaks eller ändras och allting suger. Det är inte bra nu, och det kommer aldrig bli bra. Vissa går omkring och verkar bete sig som att "nu har det gått lite tid, nu har de nog gått över, kan hon sluta tycka synd om sig själv". Men grejjen är den, att det blir inte bra, det blir aldrig bra och det blir aldrig detsamma. Det ingen verkar fatta är att det aldrig blir riktigt bra igen, aldrig någonsin....det är vad det är, men det är långt ifrån bra med mig.
vill också säga,
R.I.P
min älskade mamma, Inger Elisabet Bergsten, 51-02-05.
Jag saknar dig och älskar dig och tänker alltid på dig...sov gott.
Det var en väldigt fin begravning i sköns kyrka, och en stor annons i tidningen med en undulat på. Hon ligger begravd vid sköns kyrka, på en jättefins plats, lummig och solfylld med små springbrunnar. Väldigt fin plats....
I will always love you.....
No comments:
Post a Comment